Tjejvasan 2015!

I fredags började resan mot den första etappen i tjejklassikern. Då satte vi oss fyra tjejer i en bil och körde de 47 milen upp till Mora. Ni som har följt bloggen vet att jag inte kan åka längdåkning och att det inte har blivit något vidare med den typen av träning nu i vinter heller. Ni vet även hur rädd jag varit för minsta lilla nedförsbacke. Kanske inte de optimala förutsättningarna för ett lyckat Vasalopp.

Ingen av oss fyra hade åkt speciellt mycket längdåkning innan vi bestämde oss för att delta i Tjejvasan. Vi kan väl inte direkt säga att någon tränat speciellt mycket längdåkning inför detta heller, vi bor ju trots allt i Göteborg. Men av oss fyra tror jag nog att jag är den som åkt minst. Ärligt talat tror jag knapp jag åkt mer än tre mil SAMMANLAGT under hela mitt liv!

Starten började sådär. En tjej som stod före oss i samma led ramlade efter sådär 10-20 meter och det resulterade i en seriekrock, vilket innebar tvärstopp. Det gick över lag väldigt långsamt i början då spåren ganska snabbt blev allt färre. Att få köra långsamt i början var bara skönt, det gjorde att man kom in i det. Vi fyra vänner tappade bort varandra rätt snart men vi hade bestämt innan att alla skulle köra i sin takt, inget väntande här inte.

Som sagt så har jag varit ganska nervös för det där med nedförsbackarna. Och visst tyckte jag att det var lite obehagligt i första backen. Det är väldigt mycket folk i spåren och jag kände varken för att köra på någon eller att bli påkörd. Men första backen gick bra och nervositeten släppte. Jag kände att jag hade balansen på skidorna även om tekniken saknas. Under loppet kom ett antal ganska stora backar där alla plogade. Det innebar att det inte fanns några spår kvar utan endast två breda plogspår med snövallar på kanterna. I dessa backarna tog många av sig skidorna och gick ner (man får gå ner för backar men inte uppför). Jag ville dock testa att åka och då det var kö och många ramlade var folk bra på att hålla avstånd. Dessutom skulle jag få välbehövlig gratisfart om jag lyckades att hålla mig på benen. Och det gjorde jag! Jag ramlade inte en enda gång under hela loppet, jag var dock väldigt nära ett flertal gånger. Skräcken för backarna gick över och i slutet längtade jag till och med efter dom.

Det var go stämning under loppet och spåren var enligt mig helt okej. Jag hade dock inte så bra fäste under skidorna, men glidet var desto bättre. Även tekniken blev bättre och bättre ju längre loppet gick. Och i mål kom en väldigt glad, stolt och nöjd tjej efter 3 timmar och 47 minuter. Så här två dagar senare värker forfarande fötterna och jag har träningsvärk i nästan hela kroppen.

Jag är så nöjd och det var verkligen jättekul! Så kul att vi faktiskt funderar på att åka igen nästa år. Lopp ett av fyra på tjejklassikern är nu avklarad!  

 
 
Tjejklassikern 2015 | längdskidåkning, längdåkning, tjejklassikern, tjejvasan | |
#1 - - Ida Johansson:

Hej Caroline!

Fick upp din blogg när jag googlade på Tjejklassikern 2015..
Håller du och dina tjejkompisar på att göra den?
Har nämligen själv tänkt att göra den detta år (tjejvasan redan avklarad). Tänker att det vore skoj att lära känna lite andra som ska göra den och kanske träna tillsammans.

Här av dig om du har lust!

Hälsningar Ida
johanssonida7@gmail.com

Upp